John Bauers tavlor: 10 kända verk och var de finns

Ett av John Bauers mest kända verk är Ännu sitter Tuvstarr kvar och ser ner i vattnet (1913), i dag i Malmö konstmuseums samling. Jönköpings läns museum har den största Bauer-samlingen: förutom nyckelverk förvarar museet ett tusental av hans skisser och förstudier, och enligt museet själv är Bauer den mest omfattande representerade konstnären i dess samlingar.

John Bauers 10 mest kända tavlor

Ännu sitter Tuvstarr kvar och ser ner i vattnet (1913)

Bilden illustrerar Helge Kjellins saga om prinsessan Tuvstarr, som förlorar sitt halssmycke i guld i en skogstjärn när hon är ute i världen med älgtjuren Skutt – och själv försvinner för att bli blomman med samma namn. Sagan är i dag mindre känd än Bauers målning av den. Malmö konstmuseums version, 25,2 × 25 cm, har inventarienummer MM 006811. En annan version av motivet – en akvarell med gouache och tusch, 25 × 27 cm, som skiljer sig i mindre detaljer och som Bauer gav sin bror Hjalmar julen 1913 – såldes 2023 för 6,75 miljoner kronor.

Sagoflickan (1912)

En kvinna sitter på en mossbevuxen klippa och kammar sitt långa hår – anletsdragen är hämtade från Bauers hustru Ester och från den italienska renässansens Mariabilder. Den ovanligt monumentala oljemålningen visades bland annat på Panama-Pacific-utställningen i San Francisco 1915. Den 12 december 2024 klubbades Sagoflickan för 7 miljoner kronor hos Bukowskis och landade med köparprovision på 8,75 miljoner – nytt världsrekord för en målning av John Bauer.

Prinsessan och trollen (1913)

Bilden visar hur prinsessan Bianca Maria en midsommarkväll följer med trollen djupt in i skogen – ur Helena Nybloms saga om barnabytet, där en trollfar byter ut sitt eget barn mot en stulen prinsessa i vaggan. Akvarellen, 25 × 25 cm, köptes av Nationalmuseum och har inventarienumret NMB 363. Bauer lät den lysande prinsessgestalten stå i skarp kontrast mot skogens mörker, ett grepp som går igen i flera av hans sagobilder.

Sagoprinsessan (1905)

En ljushårig kvinna i vit klänning och röd mantel står på en klippa mot en molnig sommarhimmel – modell var Ester Ellqvist, som året därpå blev Bauers hustru. Porträttet målades 1905 på Tjockö i Stockholms skärgård. Målningen skänktes 1956 av Länssparbanken till Jönköpings läns museum, där den i dag finns i samlingen.

Vill vallareman (1910)

Nationalmuseum köpte in akvarellen 1912, och den bär i dag inventarienumret NMB 341. Museet översätter titeln till den engelska ”a Fairy Tale Shepherd”.

Ett skogstroll (1909)

Akvarellen föreställer ett skogstroll och målades av Bauer 1909. Nationalmuseum köpte in verket 1912, och det bär i dag inventarienumret NMB 342.

Broder S:t Martin och de tre trollen (1913)

Huvudpersonen möter tre trollgestalter i skogen – en scen ur Emil Eliasons saga ”Broder Martin” i 1913 års årgång av Bland tomtar och troll. Akvarellen tillhör Nationalmuseum med inventarienumret NMB 364. Enligt Nationalmuseum hämtade Bauer inspiration från samtida brittisk bokillustration, i synnerhet Arthur Rackhams färgillustrationer.

Trollritten (1910)

Bladet illustrerar Anna Wahlenbergs saga med samma namn i 1910 års årgång av Bland tomtar och troll och visar en ryttare till häst i en ljus, blommande äng som blickar ner på ett troll i gräset. Originalets nuvarande ägare, teknik och mått har inte gått att fastställa.

Illustrationerna till Bland tomtar och troll (1907–1915)

Bland tomtar och troll grundades 1907 av tidningsmannen Erik Åkerlund som en årlig julbok med nyskrivna sagor i folksagans anda och har utkommit sedan dess. John Bauer illustrerade årgångarna 1907–1910 och 1912–1915; från 1917 tog Gustaf Tenggren över. År 1914 skrev Elsa Beskow – själv en av periodens stora sagoillustratörer – texten till ”När Trollmor skötte Kungens Storbyk”, som Bauer försåg med bilder av en trollmor på smygbesök vid en stuga i skogen.

Freyja och Svipdag – ur Fädernas gudasaga (1911)

Vid sidan av trollsagorna illustrerade Bauer 1911 en utgåva av Viktor Rydbergs Fädernas gudasaga, en återberättelse av den nordiska mytologin för ungdomen – Bauers illustrerade utgåva kom första gången 1911. Illustrationen visar gudinnan Freyja tillsammans med hjälten Svipdag och hör till en svit som även omfattar motiv som Loke och Idun samt Oden och Sleipner.

Var finns John Bauers tavlor? 3 samlingar

Nationalmuseum i Stockholm äger flest av de enskilda akvareller som listas ovan, men enligt Jönköpings läns museum är Bauer den mest omfattande representerade konstnären i just det museets samlingar, som utöver nyckelverk rymmer ett tusental av hans skisser och förstudier. Museets basutställning ”Följa John” invigdes 2018.

Vad är en John Bauer-tavla värd?

Rekordet för en målning av John Bauer sattes den 12 december 2024, då Sagoflickan (1912) klubbades för 7 miljoner kronor hos Bukowskis och med köparprovision landade på 8,75 miljoner kronor – enligt auktionshuset ett världsrekord för konstnären – och rekordet stod sig fortfarande i september 2026. Det slog det tidigare rekordet från den 14 juni 2023, då en annan version av Tuvstarr-motivet, enligt auktionshuset, gick för 6,75 miljoner kronor hos Uppsala Auktionskammare – mer än dubbelt så mycket som konstnärens dåvarande rekord. Även Bauers akvareller och bokillustrationer kan nå höga belopp: i juni 2026 sålde Stockholms Auktionsverk, enligt auktionshuset, akvarellen ”Ut i vida världen” – ursprungligen tryckt i tidningen Julbocken 1907 – för 5,1 miljoner kronor, och ”Sjökungens drottning” för 4 miljoner kronor.

Vad hände med John Bauer?

John Bauer, hans hustru Ester Ellqvist-Bauer och deras treårige son Bengt, kallad Putte, omkom natten mellan den 19 och 20 november 1918, då ångfartyget S/S Per Brahe förliste på Vättern utanför Hästholmen. Familjen var på väg till en nybyggd villa med två ateljéer i Djursholm utanför Stockholm – troligen med tanken att Ester skulle kunna återuppta sitt eget måleri. Sju veckor före avresan hade tågolyckan vid Getå den 1 oktober samma år krävt minst 42 liv; enligt uppgift var det därför familjen valde båt i stället för tåg. Per Brahe lämnade Gränna vid elvatiden på kvällen i stormvind, och samtliga 24 ombordvarande omkom. Vraket hittades den 26 november 1918 på 32 meters djup och bärgades först den 12 augusti 1922.

Kort om John Bauer

John Bauer föddes den 4 juni 1882 i Jönköping, där Jönköpings läns museum i dag har sin stora Bauer-samling. Som sextonåring flyttade han till Stockholm och studerade vid Tekniska skolan och Althins målarskola, innan han 1900 antogs vid Kungliga Akademien för de fria konsterna. År 1906 gifte han sig med konstnärskollegan Ester Ellqvist, som stod modell för bland annat Sagoprinsessan och Sagoflickan. Bauer räknas i dag som en av de kända svenska konstnärerna från sekelskiftet 1900, och han dog vid 36 års ålder i skeppsbrottet med S/S Per Brahe på Vättern i november 1918.

Källor

• Nationalmuseums samlingsdatabas – John Bauer
• Jönköpings läns museum – John Bauer
• Bukowskis – auktionsposten för Sagoflickan
• Uppsala Auktionskammare – rekordförsäljningen 2023
• Stockholms Auktionsverk / TT – försäljningen av Ut i vida världen
• SVT Nyheter – John Bauers sista resa
• Norrköpings Tidningar – varför familjen valde båt