Elsa Beskows bilder: 7 kända verk och varför de nu är fria

Elsa Beskows mest spridda bilder finns i Tomtebobarnen (1910), som 2025 togs in i Sveriges kulturkanon under kategorin Bild och form. Nationalmuseum i Stockholm äger en stor samling originalillustrationer av Elsa Beskow, bland annat ett tjugotal blad ur Tomtebobarnen som köptes från hennes dödsbo 1974. Sedan den 1 januari 2024 är hennes egna bilder dessutom fria från upphovsrätt i Sverige och övriga EU.

Elsa Beskows 7 mest kända bilder

Ekorrn satt i granen (1903)

Akvarellen visar två barn på en sommaräng som pekar upp mot en ekorre med en kotte i en gran, med visans rad ”Ekorrn satt i granen, skulle skala kottar” inskriven i en ruta längst ned. Bilden illustrerar Alice Tegnérs barnvisa med samma namn och är signerad EB nere till höger. Nationalmuseum köpte bladet 2014 med medel ur Hedda och N.D. Qvists donationsfond.

Mors lilla Olle i skogen gick (odaterad)

Bilden visar Olle i granskogen när han bjuder en björn på blåbär ur sin korg, ett motiv ur Alice Tegnérs barnvisa med samma namn. Originalakvarellen tillhör Nationalmuseum, en gåva 1995 av Benny Andersson, och är inte daterad i museets egna uppgifter. Bilden som visas här är en nyare vykortsutgåva av samma motiv, utgiven av K. Hjelm Förlag.

Sov du lilla videung, än så är det vinter… (odaterad)

Akvarellen föreställer videbusken som ett sovande barn inlindat i en sjal bland videkissor i ett vårvinterlandskap, till Zacharias Topelius dikt i Alice Tegnérs tonsättning. Bladet är, som flera av Beskows visillustrationer på museet, en gåva 1995 av Benny Andersson och saknar datering.

Olles skidfärd (1907)

I boken Olles skidfärd, utgiven av Wahlström & Widstrand 1907, får pojken Olle ett par skidor på sin sexårsdag och ger sig ut på en skidtur genom vinterlandskapet, där han möter Farbror Rimfrost, Gumman Tö och Kung Vinter. Beskow skrev och illustrerade boken själv. Bilden visar Olle på väg ut på sina nya skidor.

Tomtebobarnen (1910)

Tomtebobarnen följer en familj tomtebarn genom årets fyra årstider: barnen går i skola hos Ugglemor, leker med skogens djur och hjälper sina föräldrar att plocka svamp och bär. Boken togs 2025 in i Sveriges kulturkanon under kategorin Bild och form. Nationalmuseum köpte ett tjugotal av bokens originalplanscher av Beskows dödsbo 1974, bland annat den här, till det tredje uppslaget.

Resan till landet Längesen (1923)

I Resan till landet Längesen, utgiven av Almqvist & Wiksell 1923, bor barnen Kaj och Kajsa vid en gammal, omkullfallen trädstam. En grannes trolldom förvandlar stammen till en flygande, talande drake, och på dess rygg reser barnen till det påhittade landet Längesen.

Jultomten (1898)

Beskow målade förlagan till detta omslag till jultidningen Jultomten, utgiven av Svensk Läraretidnings förlag 1898 – ett av hennes tidiga illustrationsuppdrag. Själva originalakvarellen, 32 × 26 centimeter i akvarell, tusch och blyerts, signerad Elsa Beskow och daterad ”-98”, är inte samma exemplar som bilden här: den klubbades för 22 000 kronor på Bukowskis i Stockholm 2017.

Var finns Elsa Beskows bilder? 1 museum, 2 bokutgåvor och en jultidning

Nationalmuseum i Stockholm äger en stor samling originalillustrationer av Elsa Beskow, bland annat ett tjugotal blad ur Tomtebobarnen som köptes från hennes dödsbo 1974. Originalen till flera av hennes bilderböcker är inte offentligt kända; flera av böckerna finns digitaliserade hos Litteraturbanken (2024).

Vad är en Elsa Beskow-bild värd?

Elsa Beskows originalillustrationer dyker regelbundet upp på svenska auktioner, och priserna skiljer sig mycket åt. Ett omslag till Jultomten (1898) klubbades för 22 000 kronor på Bukowskis i Stockholm den 5 december 2017 (förhandsvärdering 25 000–30 000 kronor). Akvarellen Augusti, en originalillustration ur Årets saga (1927), klubbades för 70 000 kronor på Stockholms Auktionsverk den 10 december 2019 (förhandsvärdering 60 000–80 000 kronor). En svit om tolv blad till Tummelisa (1908) – två försättsblad och tio illustrationer, en gång given av Beskow till filantropen Gerda Meyerson – klubbades för 350 000 kronor på Stockholms Auktionsverk den 2 december 2015. Samtliga tre priser är klubbade belopp, exklusive köparprovision.

Får man använda Elsa Beskows bilder?

Ja: sedan den 1 januari 2024 är Elsa Beskows egna illustrationer och texter fria från upphovsrätt i Sverige och övriga EU. Enligt 43 § i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk gäller upphovsrätten ”till utgången av sjuttionde året efter det år då upphovsmannen avled”. Eftersom Beskow dog 1953 löpte skyddet ut vid årsskiftet 2023/2024.

Fritt är allt som Beskow själv eller någon annan gav ut under skyddstiden. Ges ett verk som aldrig tidigare getts ut eller offentliggjorts – till exempel en skiss eller ett brev ur dödsboet – ut eller offentliggörs för första gången nu, får den som gör det enligt 44 a § de ekonomiska rättigheterna till verket till utgången av det tjugofemte året efter utgivningsåret. Texter av andra författare i hennes böcker, som Alice Tegnérs visor, följer i stället den författarens eget dödsår.

Två regler gäller oberoende av skyddstiden. Enligt 50 § får ett verk inte göras tillgängligt för allmänheten under en titel, pseudonym eller signatur som lätt kan förväxlas med ett tidigare offentliggjort verk eller dess upphovsman. Enligt 51 §, det så kallade klassikerskyddet, kan domstol på talan av en myndighet som regeringen utsett förbjuda att verket återges offentligt på ett sätt som kränker ”den andliga odlingens intressen”. Enligt 49 a § ger en fotografisk bild vars huvudsakliga motiv är ett fritt konstverk – till exempel en trogen museiskanning eller ett vykort av en Beskow-bild – ingen egen fotorätt. Är fotografiet i sig tillräckligt originellt kan det dock vara skyddat som eget verk. Utanför EU kan skyddstiden se annorlunda ut: i USA är böcker som gavs ut 1929–1977 skyddade i 95 år från utgivningsåret, så några av Beskows senare böcker kan fortfarande vara skyddade där, medan hennes tidiga böcker är fria.

Litteraturbanken – en ideell förening med bland andra Kungliga biblioteket och Svenska Akademien som medlemmar – meddelade den 1 mars 2024 att 38 av Beskows böcker sedan drygt en månad funnits fritt tillgängliga i dess samlingar, ungefär samtidigt som skyddstiden löpte ut.

Elsa och Natanael Beskows dödsbo anger på sin webbplats (läst i september 2026) att det ”innehar upphovsrätten till samtliga verk av Elsa Beskow” och hänvisar till Bonnier Rights för utländska rättigheter och till Bonnier Brands för licensprodukter. Enligt 43 § har skyddstiden för Beskows egna verk ändå löpt ut. Nya verk i hennes anda har däremot egen upphovsrätt, till exempel samlingsvolymen Sagor om Tomtebobarnen (2025), första boken i en ny serie från Bonnier Carlsen med text av Kristina Sigunsdotter och bild av Maria Löfgren; enligt förlaget har Dag Beskow och familjen följt arbetet. Namn och figurer kan dessutom vara skyddade som varumärken, ett skydd som är skilt från upphovsrätten till själva bilden. Detta är en beskrivning av hur reglerna och de olika parternas egna uppgifter ser ut – inte juridisk rådgivning i ett enskilt fall.

Vilka är Elsa Beskows klassiker?

Puttes äventyr i blåbärsskogen (1901) räknas som Beskows stora genombrott, och hennes debut kom redan 1897 med Sagan om den lilla, lilla gumman. Serien om tant Grön, tant Brun och tant Gredelin, som Beskow gav ut från 1918, har figurer som Farbror Blå, Petter och Lotta och pudeln Prick.

Kort om Elsa Beskow

Elsa Beskow föddes Elsa Maartman den 11 februari 1874 i Stockholm och dog den 30 juni 1953 i Djursholm. Hon gifte sig 1897 med konstnären och teologen Natanael Beskow, utbildad vid Konstakademien i Stockholm, predikant i Djursholm och senare grundare av hemgården Birkagården i Stockholm. Paret fick sex söner, bland dem konstnären Bo Beskow, och flyttade omkring 1900 till Villa Ekeliden i Djursholm, tidigare hem för författaren Viktor Rydberg, där Elsa Beskow bodde och arbetade fram till sin död. Hon är ett av de mest lästa namnen inom svensk barnboksillustration, med plats bland kända svenska konstnärer, och var samtida med John Bauer.

Källor

• Nationalmuseum: Ekorrn satt i granen (NMH 63/2014)
• Nationalmuseum: Mors lilla Olle i skogen gick (NMH 977/1995)
• Nationalmuseum: Sov du lilla videung… (NMH 979/1995)
• Nationalmuseum: Tomtebobarnen, färgplansch till 3:e uppslaget (NMH 4/1974)
• Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: Elsa Beskow
• Wikipedia: Natanael Beskow
• Riksdagen: Lag (1960:729) om upphovsrätt, 43, 44 a, 49 a, 50–51 §§
• Bildupphovsrätt: När får verk användas fritt
• Wikimedia Sverige: Ny upphovsrättslag – vad gäller för kulturarvet
• Litteraturbanken: Elsa Beskow – nytt hos Litteraturbanken
• Elsa och Natanael Beskows dödsbo: Upphovsrätt
• Bonnier Carlsen: Sagor om Tomtebobarnen (2025)
• Bukowskis: Jultomten, omslagsillustration 1898
• Stockholms Auktionsverk: Augusti (1927)
• Stockholms Auktionsverk: Tummelisa (1908)
• Wikipedia: Olles skidfärd
• Wikipedia: Resan till landet Längesen