Nils Dardels konst: 10 kända verk och var de finns

Nils Dardels mest kända målning är Den döende dandyn (1918), som ägs av Moderna Museet i Stockholm. Flest av verken nedan – fyra – ägs av Nationalmuseum, medan hans dyraste tavla, Vattenfallet, har varit i privat ägo sedan den såldes på Bukowskis 2012. Tio av hans mest kända verk – och var de finns – presenteras nedan.

Nils Dardels 10 mest kända verk

Den döende dandyn (1918)

Den döende dandyn hör enligt Moderna Museet till Nils Dardels mest kända målningar: en döende ung man med en spegel i handen omges av fyra sörjande gestalter i intensiva färger med tydliga drag av Henri Matisse. Moderna Museet köpte verket 1993, men dessförinnan bytte det ägare flera gånger på konstmarknaden: finansmannen Fredrik Roos köpte det i mitten av 1980-talet för 3,4 miljoner kronor och sålde det 1988 för rekordpriset 13 miljoner kronor till Hans Thulin. Efter Thulins personliga konkurs 1991 hamnade målningen hos finansmannen Thomas Fischer, som hade lånat ut pengarna till Thulins köp. Spegeln i handen förstärker enligt Moderna Museet det självupptagna intrycket, in i det sista – och museet lämnar tolkningen öppen: en allegori över skapandets villkor, eller en bild av den förbjudna homosexualiteten?

Vattenfallet (1921)

Vattenfallet är Nils Dardels dyraste tavla: auktionshuset Bukowskis sålde den 24 oktober 2012 för 25 miljoner kronor inklusive provision (klubbat pris 21 miljoner) – enligt Bukowskis då det dyraste svenska modernistiska verket som sålts på auktion. Målningen, som Dardel gjorde färdig i Paris 1921, skildrar enligt Bukowskis egen beskrivning temat ung, omöjlig kärlek med rötter i konstnärens romans med Nita Wallenberg i Japan 1917 – en relation som slutade då hennes far motsatte sig förlovningen. Vattenfallet i mitten av bilden är troligen Kegonfallet, som Dardel besökte under samma Japanresa. Köparen har inte offentliggjorts.

Fadern (1922)

Fadern föreställer Nils Dardel till höger, där han beundrande tittar upp på sin svärfar Axel Klinckowström; till vänster står hustrun Thora och i mitten hennes två syskon, alla tätt intill den beskyddande fadern. Verket ägs i dag av Norrköpings konstmuseum.

Lilla Julaftonsklubben (1933)

Lilla Julaftonsklubben samlar tio vänner, bland dem balettchefen Rolf de Maré och dansaren Jean Börlin – Dardel har målat in sig själv längst till höger. Nationalmuseum övertog målningen 1982 från Tessininstitutet i Paris, som konsthistorikern Gunnar W. Lundberg och hans hustru Monne grundade 1933.

Porträtt av Rolf de Maré (1916)

Porträttet visar Rolf de Maré vid 28 års ålder, fyra år innan han grundade Svenska baletten i Paris 1920. Dardel gav bort målningen till Wilhelmina von Hallwyl den 7 oktober 1916 – de Maré var hennes dotterson och en nära vän till konstnären. Tavlan ingår i dag i Hallwylska museets samling i Stockholm.

Drömmar och fantasier nr 1: Kägelbanan (1922)

Målningen föreställer en kägelbana med tre unga kvinnor i blå, röd och grön klänning och en apa i blålila frack som vaktmästare; längre bort reser en andra apa, i röd frack, käglorna. Wilhelmina von Hallwyl köpte verket på Liljevalchs konsthall i oktober 1922, samma år det målades, och det ingår i dag i Hallwylska museets samling. Motivet visar Dardels lekfulla sida, långt från de tyngre dödsmotiven i Den döende dandyn.

Ivan Bratt (1935)

Porträttet föreställer läkaren och politikern Ivan Bratt, känd som upphovsman till det statliga motbokssystemet – Brattsystemet – som gällde i hela landet 1919–1955. Dardel målade honom mitt i en talargest, med händerna lyfta, som en debattör snarare än en stilla porträttmodell. Målningen ingår i Statens porträttsamling, som förvaltas av Nationalmuseum.

Gustaf Hellström (ca 1913)

Porträttet visar författaren Gustaf Hellström. Målningen köptes till samlingen 1956. Liksom porträttet av Ivan Bratt ingår verket i Statens porträttsamling, som förvaltas av Nationalmuseum.

David Sprengel (1918)

David Sprengel var kritiker, översättare och författare, och Nationalmuseum beskriver Dardels porträtt av honom som en ren karikatyr, målad i en period av spänningar mellan konstnären och modellen. Akvarellen köptes till samlingen 1990 och visar Dardels satiriska sida, långt från de stora figurscenerna han är mest känd för. Liksom porträtten av Bratt och Hellström ingår verket i Statens porträttsamling.

Bulgarisk kvinna (1925)

Bulgarisk kvinna, i museets egen katalog benämnd Bulgarsk kvinnne, köptes av Nasjonalmuseet i Oslo 1939. Porträttet är målat i olja på duk, mäter 73 × 54 centimeter och har inventarienummer NG.M.01964. Det är det enda verket i den här genomgången som ägs av ett museum utanför Sverige.

Var finns Nils Dardels konst? 5 museer och privat ägo

De tio verken ovan finns på fem museer i två länder, plus en tavla i privat ägo. Flest – fyra verk – ägs av Nationalmuseum, varav tre ingår i Statens porträttsamling. Fler svenska konstnärer och deras mest kända verk finns på sidan om kända svenska konstnärer.

Vad är en Dardel-tavla värd?

Nils Dardels dyraste tavla är Vattenfallet, som auktionshuset Bukowskis sålde den 24 oktober 2012 för 25 miljoner kronor inklusive provision (klubbat pris 21 miljoner kronor) – enligt Bukowskis då det dyraste svenska modernistiska verket som sålts på auktion. Den döende dandyn höll det tidigare rekordet: finansmannen Hans Thulin köpte den 1988 för 13 miljoner kronor av Fredrik Roos, som själv hade betalat 3,4 miljoner kronor för tavlan i mitten av 1980-talet. Efter Thulins personliga konkurs 1991 hamnade målningen hos finansmannen Thomas Fischer, som hade lånat ut pengarna till Thulins köp, innan Moderna Museet köpte in den till sin samling 1993. Porträttet av Rolf de Maré värderades 2024 av Bukowskis till 20 miljoner kronor, enligt Hallwylska museets samlingsdatabas – en värdering, inte ett försäljningspris. Siffrorna är historiska auktionsresultat och värderingar, och säger inget om vad en enskild Dardel-tavla kostar att köpa i dag.

Kort om Nils Dardel

Nils Dardel föddes den 25 oktober 1888 på Dalby gård i Bettna socken i Södermanland och dog den 25 maj 1943 i New York, 54 år gammal; han är begravd på Ekerö kyrkogård. Han utbildade sig vid Konstakademien i Stockholm 1908–1910 och flyttade därefter till Paris, där han bosatte sig permanent från 1919. Den 23 juli 1921 gifte han sig i Paris med friherrinnan Thora Klinckowström, senare känd som författaren Thora Dardel Hamilton; de var gifta till 1934. Från 1920 arbetade Dardel som dekorkonstnär åt sin nära vän, balettchefen Rolf de Maré, och gjorde bland annat scenografin till Svenska balettens uppsättning av Dårhuset samma år. Upphovsrätten till Dardels verk gick ut 1 januari 2014, 70 år efter hans dödsår (upphovsrättslagen 43 §) – samma regel gjorde Hilma af Klints verk fria året därpå; läs mer i Hilma af Klints tavlor.

Källor

• Moderna Museet – samlingen: Den döende dandyn
• Nationalmuseum – samlingen: Lilla Julaftonsklubben
• Nationalmuseum – Institut Tessin: historik och grundare
• Nationalmuseum – samlingen: Ivan Bratt
• Nationalmuseum – samlingen: Gustaf Hellström
• Nationalmuseum – samlingen: David Sprengel
• Hallwylska museet / Sök i samlingarna – Rolf De Maré-porträttet
• Hallwylska museet / Sök i samlingarna – Drömmar och fantasier nr 1
• Nasjonalmuseet – samlingen: Bulgarsk kvinnne
• Bukowskis – auktionskatalog: Vattenfallet
• Bukowskis – pressmeddelande 24/10-2012: auktionsrekordet för Vattenfallet
• Svenskt biografiskt lexikon – Nils E. C. von Dardel
• Svenskt kvinnobiografiskt lexikon – Thora Dardel
• Riksdagen – lag (1960:729) om upphovsrätt, 43 §
• Kulturgravar.se (Ekerö pastorat) – gravplats för Nils Dardel
• SVT Nyheter – prishistorik för Den döende dandyn
• Fastighetssverige – Tingsrätten jagar Hans Thulin (2008)
• Svenska Wikipedia – Fadern (Dardel)