Hilma af Klints tavlor: 6 kända verk och var de finns

Hilma af Klints mest kända verk är sviten De tio största (1907), tio monumentala målningar som ingår i den 193 delar stora cykeln Målningarna till templet. I Sverige visas ett urval av hennes konst löpande på Moderna Museet i Stockholm, som Stiftelsen Hilma af Klints Verk – som äger huvuddelen av verken – har haft ett långsiktigt samarbetsavtal med sedan 2018.

Hilma af Klints 6 mest kända tavlor

De tio största (1907)

De tio största är Hilma af Klints mest berömda verk: tio monumentala målningar som hon målade under november och december 1907 – omkring fyra dagar per målning – med hjälp av väninnorna Cornelia Cederberg och Gusten Andersson. Svepande former i pastellfärger skildrar människans fyra åldrar – barndom, ungdom, vuxenliv och ålderdom – och hör till den 193 delar stora cykeln Målningarna till templet. Serien ingick i utställningen Paintings for the Future på Guggenheimmuseet i New York, som med över 600 000 besökare (12 oktober 2018–23 april 2019) blev den mest besökta i museets historia.

Urkaos (1906–07)

Urkaos är den första sviten i Målningarna till templet och skildrar skapelsen av den fysiska världen ur en ursprunglig andlig enhet. Motiven är fyllda av spiraler, gnistor och symboler för befruktning och pånyttfödelse i blått för det kvinnliga och gult för det manliga. I januari 1906 åtog sig Hilma af Klint det uppdrag hon uppfattade att hon fått av en andlig ledare vid namn Amaliel; själva målningarna till Urkaos påbörjades i november samma år.

Svanen (1914–15)

Svanen skildrar med en vit och en svart svan mötet mellan motsatser – ljus och mörker, manligt och kvinnligt, liv och död – och blir alltmer abstrakt ju längre sviten fortskrider. En horisontell linje delar ofta duken i två delar där krafterna balanserar varandra, och i seriens sista målning förenas de två svanarna, hopslingrade, i bildens mitt. Serien målades 1914–15, sedan af Klint återupptagit arbetet med templet 1912 med en friare och mer geometrisk formvärld.

Duvan (1915)

Duvan skildrar skapelseprocessen med kristna symboler: duvan står för ande, fred och enhet, medan striden mellan ljusets och mörkrets krafter gestaltas i en allegori om Sankt Göran och draken. Duvan tillhör liksom Svanen grupp IX i Målningarna till templet och målades 1915.

Altarbilderna (1915)

Altarbilderna är den sista gruppen i Målningarna till templet – tre målningar från 1915 som bara följdes av en liten slutbild – och den plats där Hilma af Klint själv ansåg att verket kulminerade. En triangel som pekar upp mot en gyllene cirkel skildrar uppstigandet från den materiella världen till den gudomliga enheten, medan en nedåtvänd triangel visar nedstigandet till mångfaldens värld; i den tredje målningen förenas en sexuddig stjärna med en gyllene cirkel som symbol för hela universum. Att af Klint här använde bladmetall – ett material från traditionell religiös konst – understryker vilken vikt hon gav serien.

Kunskapens träd (1913–1915)

Kunskapens träd är åtta akvareller som Hilma af Klint i början av 1920-talet gav bort till antroposofins grundare Rudolf Steiner, och som sedan gick vidare till hans efterträdare Albert Steffen. Bladen återupptäcktes i Albert Steffen-stiftelsen i schweiziska Dornach, ägdes därefter av en privatsamlare och köptes 2022 av det amerikanska museet Glenstone via galleriet David Zwirner – enligt curatorn Daniel Birnbaum (2022) de mest betydelsefulla verk av af Klint som dittills sålts. Enligt Birnbaum fanns det vid köpet inga verk av af Klint i amerikanska museisamlingar; i december 2024 meddelade MoMA i New York att museet förvärvat portföljen Nature Studies (46 botaniska teckningar, 1919–20). Stiftelsens egen version av Kunskapens träd-sviten får enligt dess stadgar inte säljas.

Var finns Hilma af Klints tavlor? De 6 verken i 2 samlingar

I Sverige finns verk av Hilma af Klint på Moderna Museet i Stockholm, där ett urval ur stiftelsens samling enligt stiftelsen (2026) alltid visas sedan samarbetsavtalet 2018; stiftelsen har även lånat ut verk långsiktigt till Kunstmuseum Den Haag (2023–2025), och Kunskapens träd ägs sedan 2022 av Glenstone i Maryland.

Vem äger Hilma af Klints konst?

Huvuddelen av Hilma af Klints konst ägs av Stiftelsen Hilma af Klints Verk, en icke-vinstdrivande stiftelse som hennes brorson, viceamiral Erik af Klint, grundade i januari 1972 för att förvalta målningarna, skisserna och anteckningsböckerna enligt hennes testamente. Enligt stiftelsen själv (kontrollerat 2026) har den sedan 2018 ett långsiktigt samarbetsavtal med Moderna Museet i Stockholm som innebär att ett urval av hennes verk alltid visas i museets samling; stiftelsen driver ingen egen museiverksamhet. Stiftelsen har på senare år även gett långtidslån till museer utanför Sverige, bland annat till Kunstmuseum Den Haag, som fick sviten Serie VIII (1920) som långtidslån från november 2023 till november 2025. Ett fåtal verk ägs numera helt av andra: 2022 köpte det amerikanska museet Glenstone åtta akvareller ur Kunskapens träd av en privatsamlare, medan stiftelsens egen version av sviten inte får säljas enligt dess stadgar.

Stiftelsen var själv 2024–2026 splittrad om utställningsfrågan. I december 2024 röstade stiftelsens ordförande, som företräder släkten af Klint i styrelsen, som ende ledamot emot ett föreslaget samarbete med galleriet David Zwirner och blockerade avtalet; han menade att verken enligt stadgarna bara ska visas för ”den som söker andlig kunskap”. I april 2025 avslog Stockholms tingsrätt i ett interimistiskt beslut ordförandens begäran om att omedelbart skilja övriga styrelseledamöter från sina uppdrag. I januari 2026 bedömde Länsstyrelsen i Stockholm i sitt tillsynsärende att fortsatta utställningar är förenliga med stiftelsens stadgar – försäljning av verk får bara ske för att finansiera vård av den kvarvarande samlingen – och i maj 2026 ingick ordföranden och styrelseledamoten Juhani Selvani en förlikning om att stiftelsen även i fortsättningen ska göra verken kända genom utställningar.

Vilket är Hilma af Klints mest kända konstverk?

Hilma af Klints mest kända verk är De tio största, sviten med tio monumentala målningar från 1907 som skildrar människans fyra åldrar. Serien ingick i utställningen Paintings for the Future på Guggenheimmuseet i New York, som med över 600 000 besökare (12 oktober 2018–23 april 2019) blev den mest besökta i museets historia. Moderna Museet i Stockholm visade dessutom serien i en egen separatutställning 2022–23.

Kort om Hilma af Klint

Hilma af Klint föddes den 26 oktober 1862 på Karlbergs slott i Solna och dog den 21 oktober 1944 i Danderyd, till följd av en trafikolycka. Upphovsrätten till hennes verk gick ut den 1 januari 2015, 70 år efter dödsåret (upphovsrättslagen 43 §). Hon utbildade sig vid Tekniska skolan från 1880 och vid Konstakademien i Stockholm 1882–1887, där hon inriktade sig på naturalistiskt landskapsmåleri och porträtt. Från 1896 till 1906 var hon en av De fem, en grupp av fem kvinnor – bland andra Anna Cassel och Cornelia Cederberg – som höll gemensamma sessioner och sökte kontakt med vad de uppfattade som högre andliga krafter, en verksamhet som blev grunden för Målningarna till templet. Under sin livstid ställde hon nästan aldrig ut sina abstrakta verk offentligt, och det internationella genombrottet kom först decennier efter hennes död. I dag räknas hon som en pionjär inom det abstrakta måleriet – läs också om modernisten Nils Dardel och fler kända svenska konstnärer.

Källor

• Stiftelsen Hilma af Klints Verk – Om stiftelsen
• Stiftelsen Hilma af Klints Verk – uttalande om den lösta konflikten (2026)
• Moderna Museet – Fördjupning Hilma af Klint
• Moderna Museet – samarbetsavtalet med stiftelsen (2018)
• Moderna Museet Guide – De tio största
• Guggenheim Museum Bilbao – The Ten Largest
• Guggenheim (New York) – pressmeddelande om besöksrekordet
• Glenstone Museum – Hilma af Klint
• MoMA – pressmeddelande om Nature Studies (december 2024)
• SVT Nyheter – Erik af Klint får inte avsätta Hilma af Klint-styrelsen
• SVT Nyheter – Hilma af Klints konst kan fortsätta ställas ut
• Svenskt kvinnobiografiskt lexikon – Hilma af Klint