Carl Larssons tavlor: 10 kända verk och var de finns

Carl Larssons mest omtalade och mest omdebatterade målning är Midvinterblot (1915), en 6,4 meter hög och 13,6 meter bred oljeduk i Nationalmuseums övre trapphall i Stockholm. Åtta av de tio verk som beskrivs på den här sidan finns i Nationalmuseum, med ett vardera i Malmö och Göteborgs konstmuseer. Sidan samlar tio av hans mest kända verk och visar var vart och ett av dem finns i dag.

Carl Larssons 10 mest kända tavlor

Midvinterblot (1915)

Midvinterblot är en 6,4 meter hög och 13,6 meter bred oljeduk som skildrar sagokungen Domaldes offerdöd vid hednatemplet i Gamla Uppsala, målad för Nationalmuseums övre trapphall. Redan skissen väckte kritik 1911, och striden gick ända upp till ecklesiastikministern innan museets nämnd den 21 februari 1916 röstade nej till att köpa den färdiga duken. Verket hamnade i privat ägo och köptes av en japansk samlare 1987, innan Nationalmuseum sommaren 1997 förvärvade det för 14,6 miljoner kronor med hjälp av flera stiftelser och donationer. Målningen togs ned inför museets renovering 2013 och hänger sedan återöppningen den 13 oktober 2018 åter på sin ursprungliga plats i trapphallen.

Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523 (1908)

Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523 är en sju meter hög och fjorton meter bred väggmålning som visar Gustav Vasas ritt in i Stockholm efter befrielsekriget mot Danmark. Larsson deltog redan i Nationalmuseums tävling om väggmålningarna 1888–89 och fick efter en lång urvalsprocess det formella uppdraget att måla motivet som fresk den 7 november 1906. Han fick senare tillstånd att i stället måla på duk i olja och signerade den färdiga målningen den 28 januari 1908. Målningen finns i samma trapphall som Midvinterblot, som en av Larssons två stora historiemålningar i Nationalmuseum.

Karin vid stranden (1908)

Karin vid stranden visar hustrun Karin Larsson vid strandrabatten nedanför Lilla Hyttnäs i Sundborn en solig förhöstdag, medan dottern Lisbeth enligt Larssons egen beskrivning sitter och låtsas meta i en gammal roddbåt på Sundbornsån. Bilden trycktes i Larssons bok Åt solsidan (1910), som samlade 32 av hans målningar med kommenterande text. Akvarellen finns i Malmö konstmuseums samling.

Interiör från Fürstenbergska galleriet (1885)

Interiör från Fürstenbergska galleriet skildrar konstsamlaren Pontus Fürstenberg vid sitt skrivbord, medan hustrun Göthilda i bakgrunden porträtteras av konstnären Ernst Josephson. Paret Fürstenberg var några av 1800-talets största svenska konstsamlare och visade sin samling för allmänheten i ett eget galleri i Göteborg från 1885. De testamenterade samlingen på omkring 260 verk till Göteborgs stad; den visades först som en egen avdelning i Göteborgs museum och fördes senare över till det nybyggda Göteborgs konstmuseum, där akvarellen i dag ingår i Fürstenbergska galleriet.

Frukost under stora björken (1895)

Frukost under stora björken är ett av de mest kända bladen ur akvarellsviten Ett hem, som Larsson målade av familjens vardag i Sundborn. Bilden visar familjen vid frukostbordet i skuggan av den stora björken på gården vid Lilla Hyttnäs. Akvarellen ingår i Nationalmuseums samling under inventarienummer NMB 279.

Namnsdag på härbret (ca 1895)

Namnsdag på härbret är ett blad ur akvarellsviten Ett hem och skildrar hur Larssonbarnen klockan fem på morgonen klätt ut sig för att fira tjänsteflickan Emmas namnsdag den 23 juli, i jungfrukammaren i härbret som Karin Larsson inrett med egna textilier. Böckerna om hemmet i Sundborn trycktes i mycket stora upplagor, och bilderna spreds genom otaliga reproduktioner. Bladet finns i Nationalmuseums samling med inventarienummer NMB 280.

Blomsterfönstret (1895)

Blomsterfönstret visar en av döttrarna som vattnar blommorna i ett fönster på Lilla Hyttnäs, och räknas enligt Nationalmuseum som en av de mest välkända akvarellerna från hemmet. Motivet – enkla lerkrukor och grönska i stället för utsirade krukor – har lyfts fram som en tidig bild av de ideal om ljus, luft och enkelhet som författaren Ellen Key förespråkade. Akvarellen tillhör Nationalmuseum, inventarienummer NMB 268.

Till en liten vira (1901)

Till en liten vira skildrar Karin Larsson som gör de sista förberedelserna inför en spelkväll i hemmet i Sundborn – vira var ett populärt svenskt kortspel från 1800-talet. I boken Larssons (1902) beskriver Carl Larsson själv bilden: groggbrickan är framdukad och ”virabordet, ordnat av mig själv” syns i bakgrunden. Målningen är samtidigt en detaljrik skildring av parets inredningsideal. Oljemålningen finns i Nationalmuseums samling, inventarienummer NM 1961.

Selma Lagerlöf (1902)

Selma Lagerlöf är ett halvfigursporträtt av författaren, målat med svartkrita och sparsam oljefärg och försett med påskriften ”Selma Lagerlöf Falun 1902”, signerat med Larssons monogram. Porträttet beställdes av Iduns redaktör Frithiof Hellberg, och när Lagerlöf 1914 som första kvinna tog plats i Svenska Akademien trycktes det på tidskriftens första sida. Verket kom till Nationalmuseum som gåva enligt testamente från Hellbergs dödsbo 1907, inventarienummer NMB 303. Larsson målade 1908 även ett andra porträtt av Lagerlöf, i olja.

Gubben och nyplanteringen (1883)

Gubben och nyplanteringen är en tidig akvarell från Larssons genombrottsår i konstnärskolonin Grez-sur-Loing i Frankrike, där han övergav det mörka salongsmåleriet för ljusa friluftsmotiv i akvarell. Bilden visar en äldre man vid en nyanlagd plantering och hör till den grupp verk som etablerade Larsson som en av de ledande svenska akvarellmålarna under 1880-talet. Akvarellen tillhör Nationalmuseum, inventarienummer NMB 164.

Var finns Carl Larssons tavlor? 3 samlingar

Flest av de tio tavlorna på den här sidan finns i Nationalmuseum i Stockholm, som äger åtta av verken – bland dem tre blad ur akvarellsviten Ett hem. Malmö konstmuseum och Göteborgs konstmuseum har vardera ett av verken. Utöver dessa samlingar visas mycket av parets inredning och konst i hemmet Carl Larsson-gården i Sundborn, som i dag drivs som museum.

Vad är en Carl Larsson-tavla värd?

Carl Larssons auktionsrekord från 2020 är akvarellen Syende flicka (1911), som klubbades för 10 200 000 kronor – 12 480 000 kronor inklusive köparprovision – på Bukowskis kvällsauktion i Stockholm den 10 december 2020, enligt auktionshuset självt ett nytt rekord för konstnären. De stora väggmålningarna i Nationalmuseums ägo, som Midvinterblot och Gustav Vasas intåg, tillhör museets fasta samling och är inte till salu.

Vilken är Carl Larssons mest kända målning?

Midvinterblot brukar lyftas fram som Carl Larssons mest kända och mest omdebatterade enskilda målning, dels på grund av sin storlek och plats i Nationalmuseums trapphall, dels på grund av den mångåriga striden om verket innan det förvärvades 1997. Internationellt är Larsson minst lika känd för akvarellsviten Ett hem, som gjorde honom till en av de mest spridda svenska konstnärerna genom bokutgåvor och reproduktioner redan under hans livstid.

Kort om Carl Larsson

Carl Larsson föddes den 28 maj 1853 i Nikolai församling i Stockholm och växte upp under fattiga förhållanden. Han utbildade sig vid Konstakademien i Stockholm fram till 1876 och fick sitt konstnärliga genombrott i konstnärskolonin i Grez-sur-Loing i Frankrike i början av 1880-talet, där han också träffade Karin Bergöö. Paret gifte sig 1883 och fick åtta barn, av vilka sex nådde vuxen ålder. Från 1888 hade familjen huset Lilla Hyttnäs i Sundborn, Dalarna, som de flyttade till permanent 1901 och som Carl och Karin tillsammans gjorde om till det hem som skildras i Ett hem. Carl Larsson dog den 22 januari 1919 i Sundborns församling och ligger begravd på Sundborns kyrkogård. Han är en av flera konstnärer i översikten Kända svenska konstnärer, tillsammans med samtida som Anders Zorn.

Källor

• Nationalmuseums samlingsdatabas
• Nationalmuseum: Midvinterblot åter på plats
• Göteborgs konstmuseum: Fürstenbergska galleriet
• Svenskt biografiskt lexikon: Carl O Larsson
• Carl Larsson-gården: Barnen
• Bukowskis: pressmeddelande om auktionsrekord
• Bukowskis: lotsida, Syende flicka, 10 december 2020