Det kallas för grön omställning. Politikerna pratar om det som en räddning för planeten. De ler mot kamerorna, klipper band och håller högtidliga tal om hur Sverige ska leda världen in i framtiden. Men ute i verkligheten, utanför storstädernas fina kvarter, ser det annorlunda ut. Där handlar det inte om fina ord i ett pressmeddelande. Där handlar det om förstörd natur, sänkta huspriser och en total maktlöshet.
Ta vindkraften som exempel. Över hela Sverige ritas det just nu nya kartor. Myndigheter och utländska bolag får grönt ljus att bygga gigantiska industriparker mitt i vår vackra, orörda natur. Snurror som är upp emot 300 meter höga reser sig plötsligt över skogar och sjöar.
En mardröm för de boende
För de som bor bredvid är det en levande mardröm. Det lågfrekventa ljudet är ständigt närvarande. Skuggorna sveper över gårdarna likt blinkande stroboskop. Naturen, där generationer har plockat bär, jagat och funnit ro, försvinner under tiotusentals ton betong och milslånga grusvägar.
Och vem bryr sig? Inte politikerna i Stockholm eller byråkraterna i Bryssel. De sitter tryggt och långt borta. För dem är vindkraften bara abstrakta siffror på ett papper. Siffror de kan visa upp för att bevisa hur duktiga de är i den internationella klimatklassen.
De pratar gärna om samråd och dialog. Men vanligt folk vet att det bara är ett spel för gallerierna. Besluten är redan fattade när mötena hålls. Kommunala veton hotas av ny lagstiftning från staten. Husen som människor har sparat hela livet för att köpa blir plötsligt helt osäljbara. Ingen får någon rimlig ersättning. Ingen visar någon förståelse. Man får bara ett kallt konstaterande att man måste offra sig för “klimatet”.
Pengarna hamnar i utlandet
Och vem är det egentligen som tjänar pengarna på detta? Sällan är det det svenska folket. Ofta handlar det om stora pensionsfonder och energibolag i helt andra länder. Det är ett modernt plundringståg. Sveriges gemensamma natur säljs ut billigt, profitörerna tar vinsten, och vanliga svenska medborgare får ta hela smällen.
Vi måste fråga oss själva: Är detta rättvist? Det är dags att stoppa vansinnet. Vår natur, vår hemmiljö och vår kulturhistoria är inte till salu för elitens symbolpolitik.
