Det svenska folkbiblioteket brukade vara en av våra finaste institutioner. Det var en fridlyst plats. En plats för tystnad, studier och lugn och ro. Hit kunde alla komma, oavsett om man var rik eller fattig, för att låna en bok, läsa dagstidningen eller göra sina läxor.
Reglerna var enkla: Man sänkte rösten och man visade hänsyn. Det var en trygg plats i hjärtat av varje svensk kommun.
Men i dag ser verkligheten tyvärr helt annorlunda ut i många av våra städer. Biblioteken har blivit en spegelbild av ett samhälle som håller på att tappa kontrollen.
Otrygghet bland bokhyllorna
I stället för tystnad möts besökare ofta av skrik och kaos. Ungdomsgäng drar runt bland hyllorna, spelar hög musik på telefonerna och vägrar lyssna när personalen säger till. Öppen droghandel har flyttat in i värmen. Bibliotekarier vittnar om att de känner sig rädda på sin egen arbetsplats. De hotas och kränks om de ber någon att dämpa sig.
För den vanliga medborgaren betyder detta att biblioteket inte längre är en plats man vill gå till. Den äldre farbrorn som alltid brukat läsa lokaltidningen där på förmiddagarna vågar inte längre gå dit. Skoleleven som har trångt hemma och behöver en lugn vrå för att plugga tvingas gå någon annanstans.
Deras frihet har tagits ifrån dem, för att ett fåtal förstör för alla andra.
Elitens svek mot de skötsamma
Hur har politikerna och cheferna i stadshusen reagerat på detta? Ofta med blundande ögon. De pratar om att biblioteket måste vara en “öppen mötesplats” och att stökiga ungdomar saknar “fritidsgårdar”. De flyttar fokus från problemet. De vägrar att sätta ner foten och ställa krav.
I stället för att införa tydliga ordningsregler och kasta ut de som förstör, hyr man in dyra ordningsvakter. Man bygger bort problemen med larmsystem. Samtidigt överger man de skötsamma medborgarna som tyst och snällt drar sig undan.
Det handlar i grunden om brist på respekt för lag och ordning, och för andras rättigheter. Samhällskontraktet bygger på att om man sköter sig, så ska man kunna känna sig trygg.
Det är dags att ta tillbaka biblioteken. Det måste kosta att förstöra. Tystnad, ordning och respekt är inga fula ord – det är grunden för ett fungerande, civiliserat samhälle. Biblioteket ska vara en plats för bildning, inte en värmestuga för de som inte kan sköta sig.
